Super Mario-looking motherfucker

2009-03-16

Luleå hos bror.
Jag tänkte skriva lite också. Men det blev ett sånt evighetsprojekt att ladda upp bilder på den här skitsidan att jag har fått mask i arslet nu och inte ids skriva nåt mer.
Givetvis så hamnade bilderna inte i ordning som var tänkt.
Men skitsamma, är man för dum för att förstå vad de föreställer och kan läsa texterna så har man kanske inte vid en dator att göra i första taget...
Hejpa




Mannen med det onda benet på spårvagenen som Bengt frågade ut om var han bodde på grund av sitt stora intresse av var folk bor. Taxiskada.
Han skrattade som sista bossen i nåt tv-spel och var mest troligt urfadern till alla göteborgare.

En planch av M.A. Numminens och Pedro Hietanens turnéstopp i Göteborg.

Sören har varit framme och delegerat ut uppsättningsjobb.

Småciggig i Göteborg under vin-natten.

Marcus skriver på 'Gåstorget'...

Bengt och jag i djupa disskutioner om Bob Dylans version av Lay lady lay på Scandinavium 2005. Den kommer fortskrida intill tidens slut. Likaså om Keefs tillstånd på Ullevi 2007.

Adelia ger en skeptiskt min åt mig i bilen på väg hem från dopet.

Dopet inföll dagen efter Bergfesten så jag gav själv ordet "bakis" en helt ny innerbörd.

Hon kommer minnas mig som den illaluktande, smutsiga och ryckiga farbrorn med kepsen som tydligen var från "mammas" släkt.

Alla var jättefina utom jag som såg ut att ha blivit överkörd av Grisbilen.

Finns inga bilder på det...tror jag.

Janne, mäkta nöjd efter att ha valt "den stora såklart" när Ida flyttade ut och agerade bo-delning och skurmedlet skulle uppdelas.

Ogge ger ordet "full" en helt ny innerbörd. Inne i berget...

Klart svängigaste bandet jag sett på länge: DaPony Bros.

Klart värt att kolla upp, även om musiken var klart mer ointressant på skiva än den var live, full i ett berg, med 349 andra fulla, glada människor som skrek och dansade bakom en.

Bör kollas upp om de spelar på en Dansrotunda i din grannkommun.

Utanför Berg 211, där bautafesten var. Hey ho Bergatroll!

Oggernaut framför datorn i Majtes lägenhet när vi hade vår vinprovarafton. Tre liter av en vinsort som var mkt bra. Ur kaffekoppar givetvis.

Mycket Leonard den kvällen, allt var som det ska vara när vi ses...

Kanske världens fulaste katt, och suraste också. Skrållan, familjen Nilssons ena katt. Den rev mig två gånger, nös mig i ansiktet och lade sig i min säng med kånkelbär hängandes från anus.

Två kusiner med ett skelande barn. Johanna är brunetten och My blondinen. Adelia är den som skelar. Johanna är mamma till Adelia och My är Johannas storasyster. Alla är mina kusiner utom Adelia som är kusinbarn. Christoffer är inte med men han är också min kusin och bror till alla på bilden utom Adelia som han är morbror åt. Skål.

En av många avklädda funderingar under fläkten. Marcus funderade ofta från sängen.

Hugo sa hejdå utanför TT och gick tillbaka till sitt gryt sen.

Vi spelade lite dam, drack nån folköl, skrev lite på fantastiska böcker och snackade skit första kvällen.

Mkt trevligt...sen försvann ju stolarna från köket iof.

Ludde udner ett av våra många, långa pass som administratörer.
"Heeeej, Ludde heter jag och spelar i bandet The Coloured Office Paper. Jaså? Du är upptagen?...filar fötterna, nåväl men jag kanske kan ringa senare? Inte det? Nej men då får jag tacka för mig hahahahaha, ha det bra, vi ses!" Ludde säger ofta "vi ses" när han pratar i telefon, vilket kan vara rätt på många sätt i och för sig. Nån gån kanske man ses i livet med den personen. Men det är lite för optimistiskt tänkande tycker jag

Marcus, kvällen innan vi drog från Rackarbergsgatan.

Janne känner på sin monstruösa packning, kvällen innan vi drog från Rackarbergsgatan.

Han hade så mkt onödigt skit med sig. Fast jag var nog värre som bara skulle stanna en månad och verkade ha packat för att aldrig återvända.

Hädanefter är det ryggsäck som gäller.