gamla ord till äldre somriga

2009-03-19


Sitter och lyssnar gamla tcop-låtar och hjälper en vän med arbete över msn.
"Så jävla hightech" som en annan vän skulle sagt..
Hahahahaha, vilka minnen. Happy Song, "happy" song, bara för att vi inte kom på nån passande titel. Så blev det ett namn som hängde med. Precis som bandnamnet...hahahaha, Antons rideslag i andra versen när han trodde refrängen skulle börja och spelade "fel" men vi behöll det och sen använde han alltid det som ett fill.Våra ögon möttes alltid i ett skratt när han spelade det.
HAHAHAHAHA "reggae"delen, faaaaan vad dåligt egentligen. Stefan hade vänt sig i graven, om han vore död.

Men det visar ändå vilka potential vi hade redan i början. Även om det mesta var RIKTIGT stökigt.
Höjningen, när jag flyttade capot ett halv tonsteg.

Men det är en låt som alltid svängde väldigt mycket live.
Likaså Four Blind Eyes, som faktiskt är en riktigt bra låt....hahahaha, mitt fill på slutet som Kaian hakade på sen. Typiska countrygrejen jag tog med från SBI-tiden.

Nu Seasons Within, vår första låt tillsammans. Som fortfarande är en riktigt bra låt. Luddes stämmor är fantastiska och mitt pianospel är inte heller dumt.Speciellt oktavfillet in på refrängen efter solot.

Det var ganska oklanderligt då. Vi skrev och spelade. Vilket vi fortfarande gör, men på ett annat sätt nu. Alla dessa "mallar"och tankar bakom låtarna. Vilket också gör att de blir riktigt bra. Men, visst, det var annorlunda förut. Såklart. Konstigt vore det väl annars.
Fan Ludde sjöng riktigt bra redan då.
Men vi är så jävla mycket bättre nu. Jag hade velat, och inte velat se vår första spelning och jämföra med den vi gjorde på Antivåldsgalan. Vilken jävla spelning det var.
Svimningar, nästanspyor, snor-tight, totaljubel efter Together som jag inte kommer ihåg för jag var i min adrenalindimma.

Men Kai har alltid varit bäst.
Det är det enda som inte förändrats så JÄTTEmycket. Kai är fortfarande den bäste i bandet.Han är tightast, säkrast, spelar snyggast och är den som alla, i alla fall jag, faller tillbaka på när man behöver en stöttepelare på scenen eller vars det nu är.
Han vet alltid vem han är och var han är.

Nu måste jag fan skaffa trådlöst system, drg ut sladden igen i helg i Luleå.
Det börjar bli irriterande att behöva tänka på sladdarna när man kopplar bort hjärnan och försvinner in i musiken.
Nåväl, pengarna först.

Har skrivit väldigt mycket, igen. Alltid när jag reser, mest för att det ibland inte finns så mycket annat att göra. Som nu till exempel.
Helst av allt skulle jag vilja ligga i en famn nu och bara prata. Eller sitta i Luddes kök och dumma bort sig och skratta åt det vi alltid skrattar åt. Eller sitta med den gamla klassen i Jackes kök med drivor av mackor, kaffe och thé, pratandes om allt livet har att bjuda på.
Men när jag tänker efter är det här inte heller så dumt.
Sitta här i mörkret, med musik och göra det bästa som finns.
Skapa.
Och gärna överdramatisera det genom att byta rad och skriva "Skapa" på en egen rad med punkt.
Skapa.
Vad som helst, se något ta form. Något som faktiskt är som man själv: helt unik(t). Ingen i hela världen har nånsin gjort det här tidigare. Skrivit har väl folk i och för sig gjort ett tag. Men ingen har skrivit det här. Och antagligen finns det någon som skriver/skrivit precis det här. Men det är skitsamma.
Ååååååh, jag orkar inte.Hahahahaha..,...pytteövertrött.
Med Quincy Jones i högtalarna, The Midnight Sun Will Never Set. Otroligt mysig låt. Punkt.

Den ger mig bilden av ett regnigt New York genom bilrutan körandes över en bro tidigt en morgon. Tidningskioskerna ha precis fått dagens nummer. Nåt fyllo springer över gatan och bla bla bla....men i bakgrunden ljuder den låten.

Den här låten behövs nu:


Små lätta moln
ser jag på din himmel,
din himmel som är blå.
Här är du nu min sommar med
små lätta moln.
Min kärlek har du sommar,
din himmel så blå.

Små gröna blad
ser jag på din hud
din hud i blomsterskrud.
Du kom ändå min sommar med
små gröna blad.
Du får en sång min sommar
du väckte min stad

Sommar vind, som en hind,
ta mig med, gör mig lycklig,
ge mig solen.

Små lätta moln
ser jag på din himmel,
din himmel som är blå.
Här är du nu min sommar med
små lätta moln.
Min kärlek har du sommar,
din himmel så blå.

Sommar vind, som en hind,
ta mej med, gör mej lycklig,
ge mej solen.

Små gröna blad
ser jag på din hud
din hud i blomsterskrud.
Du kom ändå min sommar med
små gröna blad.
Du får en sång min sommar
du väckte min stad

Och med Pughs ord säger vi godnatt. 02:26
Over and out.