Jes.

2008-05-28

Jag har börjat jobba igen, alltså jag ”jobbar” ju varje dag. Som nu till exempel. Men jag har börjat skriva igen, jag känner att det kommer pockandes. Även om jag måste tvinga fram det ibland så går det faktiskt bättre än jag trodde.
Man måste skriva ner så mycket som möjligt, 90% skrotas ju såklart, men 10% av de 90% är sånt man kanske kan använda.
Sen har jag börjat spela in melodiidéer jag får, vilket jag aldrig gjort förut, konstigt nog. Jag trodde kanske att jag var ett geni som skriver låtar lite hursomhelst. Men det är jag ju inte, jag torkar mig i ansiktet med bajspapper, there’s your genius.
Jag fick en idé idag när jag promenerade runt i KA3’s kvarnhall, det är där man får de bästa idéerna, not.
Hursomhelst så skrev jag ner det jag kom på och fick en melodi i skallen som jag spelade in i på dass bakom lyckta dörrar så ingen skulle ringa vitrockarna om de såg en stå och nynna in i telefonen med skyddsglasögon och stålhätta bredvid tillsatsmedelskvarnen.
Jag känner en sån där magkänsla man får ibland över låtar.
En bra känsla och en dålig känsla. Det sätts stora krav på en själv från en själv.
Jag vill ro det här i hamn.
Och vill göra det själv, det har väl lite med stolthet, ego och uppmärksamhet att göra.
Man vill vara den som skrivit låten.
Så är det ju med allt i och för sig. Man vill inte dela sitt cred med nån annan. Inte jag i alla fall. Det är ju fullt naturligt. Jes, givetvis är det så.
Jag är smutsig, hejdå.
Till helgen blir det Kiss i Stockholm.